Jag kramar den lilla flickans hand hårt i min när vi tillsammans går ut på planen inför semifinalen mot Tyskland. Hon verkar lugn som en filbunke, och kramar tillbaka som för att ge mig stöd. Underbara unge!
När kameran sedan panorerar laget under nationalsången vinkar jag till mamma. Jag är otroligt stolt över att få spela från start. Det är nog mamma också.
Vår lagkapten Caroline Seger och Tysklands lagkapten Alexandra Popp singlar slant om vilket lag som ska få börja med bollen.
Läktarna är breddfyllda med både svenska och tyska supporters och det låter som att de försöker överrösta varandra i sin iver att heja fram oss till final.
Men först måste vi göra jobbet och Tyskland är verkligen inga duvungar. De är rankade fyra i världen, och tvåa. Men vill vi ta ett EM-guld så måste vi lik förbannat slå dem. Vill vi ta gul så måste vi slå alla.