Jag kan knappt tro att det är sant att jag ska få chansen att lägga den här avgörande straffen.
För bara några veckor sedan hade jag aldrig ens spelat i landslaget. Och nu har jag chansen att göra mål i finalen. Wow!
Jag rättar till bollen på straffpunkten och stegar bakåt. Sneglar mot domaren, som blåser.
Jag skjuter hårt, och lågt, precis som jag har tränat på. Det ska mycket till om en målvakt ska ta en sådan boll! Och den här går in! Yes!
Vi har reducerat till 3–2!
Alla kramar om mig och stämningen i laget är verkligen på topp. Nu har vi åtminstone chans på förlängning, och om man får tro de senaste tjugo minuternas spel så är vi på uppgång! Och England på nedgång.